Studentmottagning

Eftersom jag av nån konstig anledning inte kunnat logga in sedan mitt första inlägg trots rätt lösenord och allt så har jag inte kunnat skriva nåt förrän nu. Men eftersom det varit så underbart väder så har jag ändå inte haft tid.

Men nu sitter jag här på balkongen med datorn i knät och svalkar mig efter en otroligt varm dag. Bror min tog studenten. Var lite annorlunda att vara den som stod bland dom anhöriga. För 3 år sen var det ju jag som sprang ut. Herregud vad tiden går!

Har stressat hela dan, sov till 9-10 nån gång. Käka frukost på balkongen i skuggan av vårt nyinköpta balkongparasoll som höll på att halshugga mig när vinden fick tag i det. Sen bar det iväg ner i källaren för att ta fram gamla köksbordet och stolar som sedan skulle kånkas bort till mamma och upp på taket. Några vändor till upp och ner med andra små bord och stolar blev det innan vi svettiga återvände hem för att börja baka kladdkakor till mottagningen. Duschade lite snabbt medans den första kakan var i ugnen (20 min) och fixade hår och smink när den andra var inne (försök föna ett dyblött hår på mindre än 10 min!).

Sen var det stress ner till bilen med lite fuktigt hår för att åka iväg till skolan. Bilkön började vid Netonnet ungefär, varför är den där skolan så förbannat stor? Hitta till slut parkering iaf och gav oss in i vimlet av folk för att försöka hitta pappa. Om ni nån gång försökt ringa från globen under en konsert så vet ni hur lätt det va att få tag på nät just då. Hitta iaf pappsen lagom tills klasserna börja springa ut. började kaoset! Mer respektlösa människor får man leta efter. Avspärrningarna som var uppsatta för att studenterna skulle hitta sina anhöriga snabbt klampades rätt igenom och inom 3 sekunder stod massor av föräldrar och nästan bankade på porten, lite svårt att SPRINGA ut då. Det är tur att brorsan är lång som en flaggstång! Men att vuxna människor kan bete sig så respektlöst förvånade mig faktiskt. Mitt i folkmassorna började dom spruta champagne så det flög över inte bara deras unge utan också typ 5 andra studenter med anhöriga. Tur att dom inte träffa oss för vi hade nog klappat till dom! Annars fick man stå ute med trummor och tutor, till och med en bengaleld såg jag. Det deEfter en stunds förvirring började vi iaf leta oss fram till brorsans flak, tappade bort varandra i myllret av människor men till slut va han på flaket och vi stressade hemåt igen för att förbereda vår lilla buffé innan släkten kom. Som vi sen fick bära upp på taket. Undrar hur många vändor det blev i trapporna!

Kusin Karin med familj kom, det var kul. Pojkarna börjar bli så stora nu. Philip kan gå och kan säga mamma, pappa och apa. Elias är ett riktigt litet busfrö. Sist jag träffa dom på bröllopet förra sommaren var Philip nån månad bara och sov mest och Elias sprang runt och charmade alla som vanligt och ville dansa. Det blev en bra mottagning iaf, god mat och trevligt sällskap. Brorsan va rätt sliten efter att ha åkt flak i värmen. Alla gästerna försvann runt 21-22 eftersom det var småbarn med och så.

Så nu sitter jag här själv, Johan jobbar natt och kommer hem vid 06. Börjar bli lite kyligt nu så jag ska förflytta mig in till soffan innan jag fryser ihjäl eller blir uppäten av mygg. Nu ska jag inte stressa nåt mer idag. Bara slappa i soffan en stund och sen hopp i säng alldeles själv. Hoppas man får sällskap av katterna iaf!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0